Regn, lilla landet lagom och ordbajs
Jag har insett att jag har kommit till den där åldern där man slutat bry sig.
Ni vet, sminka sig? Ähhe det är för jobbigt, vem bryr sig!
Klä sig snyggt? Ähhhe, det är så obekvämt, jag tar mina mjukisbyxor.. Vem ska bry sig?!
Jag har lagt på mig några kilon! Ähhe, skitsamma, jag är snygg och bra som jag är, det är ingen som ska bry sig!
Så jepp, jag har slutat att bry mig. ELLER så har jag bara tappat orken till att bry mig. Klart som fan man vill att andra ska se ens bra sidor och inte den fula fläskiga sidan. Men i försvar så säger jag att jag inte bryr mig, för "jag är bra som jag är"-snacket verkar gå hem hos folk. Suckers.
Snacka med min troga vän Beccasur som står och fryser ihjäl på höstmarknaden. Hur muntert är det att stå i ösregn och låtsas vara glad för att sälja saker. Nej fy fan, jag hade hellre dödat. Tänk alla små kiddos som bara är jobbiga och ska pilla på allt. GÅ HEM! Sedan vill jag ha med Beccasur ut i afton, så let her go.
Som sagt, lördag, det vaknas 40-års fest och jag är sjukt opepp.
Det pissregnar och jag hade hellre legat inne och glott film i min ensamhet.
Men icke, för partystassen ska på a la 50-talet som alltid. Sedan liten sko och klassisk hårsnurp med bandana. Man är ju kul som ändrar sig så mycket. Men heeeey, that's me. Jag är inte Nelly paljettklänning utan mer Malin prickig-klänning. Fuck it have it. Bekvämt före snyggt. Jag skulle bli så jävla bra som white trailor trash, stora mjukisbyxor och jävligt skabbig.
Kollade för övrigt på programmet "Ullared" igår, jag fick ta fram min skämsekudde och jag skratta så jag grät. Ett medelålders tattarpar a la svennebanan deluxe som gick och gifte sig på Gekås. Det var det värsta jag sett. Och att de dessutom firade bröllopsnatten på Ullareds kamping i en ful husvagn, det gjorde mig näst intill upprörd över folks misär. När kvinnan som dessutom precis gift sig säger "Det är för bra för att vara sant" när hon ser husvagnen, tre ballonger och ett kampingbord med en flaska skumpa, då kände jag för att börja lipa. När tappade folk vettet så totalt?
Nej, vi glada svenskar bor inte bara i lilla landet lagom där alla ska vara så förbannat glada och pretto. Vi bor också i landet där folket är glada över att gifta sig på Ullareds stormarknad och fira natten i en trång husvagn med en halvfet gubbe utan hår. Vi bor också i landet där vi väljer att rösta fram främlingsfientligt parti i riksdagen och säger sedan att "vi är inte rasister, vi ser bara till landets bästa". Well hey hey hey, vem är jag att dömma andra. Jag är ju sjukt nöjd med att vara halvfläskig i mjukisbyxor drickandes cider i min ensamhet en fredag.
All in på misär.
Ni vet, sminka sig? Ähhe det är för jobbigt, vem bryr sig!
Klä sig snyggt? Ähhhe, det är så obekvämt, jag tar mina mjukisbyxor.. Vem ska bry sig?!
Jag har lagt på mig några kilon! Ähhe, skitsamma, jag är snygg och bra som jag är, det är ingen som ska bry sig!
Så jepp, jag har slutat att bry mig. ELLER så har jag bara tappat orken till att bry mig. Klart som fan man vill att andra ska se ens bra sidor och inte den fula fläskiga sidan. Men i försvar så säger jag att jag inte bryr mig, för "jag är bra som jag är"-snacket verkar gå hem hos folk. Suckers.
Snacka med min troga vän Beccasur som står och fryser ihjäl på höstmarknaden. Hur muntert är det att stå i ösregn och låtsas vara glad för att sälja saker. Nej fy fan, jag hade hellre dödat. Tänk alla små kiddos som bara är jobbiga och ska pilla på allt. GÅ HEM! Sedan vill jag ha med Beccasur ut i afton, så let her go.
Som sagt, lördag, det vaknas 40-års fest och jag är sjukt opepp.
Det pissregnar och jag hade hellre legat inne och glott film i min ensamhet.
Men icke, för partystassen ska på a la 50-talet som alltid. Sedan liten sko och klassisk hårsnurp med bandana. Man är ju kul som ändrar sig så mycket. Men heeeey, that's me. Jag är inte Nelly paljettklänning utan mer Malin prickig-klänning. Fuck it have it. Bekvämt före snyggt. Jag skulle bli så jävla bra som white trailor trash, stora mjukisbyxor och jävligt skabbig.
Kollade för övrigt på programmet "Ullared" igår, jag fick ta fram min skämsekudde och jag skratta så jag grät. Ett medelålders tattarpar a la svennebanan deluxe som gick och gifte sig på Gekås. Det var det värsta jag sett. Och att de dessutom firade bröllopsnatten på Ullareds kamping i en ful husvagn, det gjorde mig näst intill upprörd över folks misär. När kvinnan som dessutom precis gift sig säger "Det är för bra för att vara sant" när hon ser husvagnen, tre ballonger och ett kampingbord med en flaska skumpa, då kände jag för att börja lipa. När tappade folk vettet så totalt?
Nej, vi glada svenskar bor inte bara i lilla landet lagom där alla ska vara så förbannat glada och pretto. Vi bor också i landet där folket är glada över att gifta sig på Ullareds stormarknad och fira natten i en trång husvagn med en halvfet gubbe utan hår. Vi bor också i landet där vi väljer att rösta fram främlingsfientligt parti i riksdagen och säger sedan att "vi är inte rasister, vi ser bara till landets bästa". Well hey hey hey, vem är jag att dömma andra. Jag är ju sjukt nöjd med att vara halvfläskig i mjukisbyxor drickandes cider i min ensamhet en fredag.
All in på misär.
The Drips gör min eftermiddag och kväll lite bättre.
//Malinblond - det är för bra för att vara sant
Kommentarer
Trackback
