alltvigorgarathelvete

Okej, det är verkligen grått ute. Ni vet vädret som är i skräckfilmer när träden ser döda ut och man bara förväntar sig en katastrof inom 10 sekunder. Jag har sagt det innan och folk verkar tycka att jag är dum i huvudet då, men jag tar hellre snö och iskyla än detta vädret. Man kan bli deprimerad för mindre!

Sedan undrar jag om livet verkligen är uppbyggt efter ödet. Alltså, förstå mig rätt, men ibland händer så underliga saker som man inte kan förstå sig på och så står man där som ett ufo och förstår absolut ingenting. Precis som nu. Man blir förvirrad, fundersam, glad och ledsen. Om det är meningen så kan man väl få en lapp hem i brevlådan, det skulle vara så mycket lättare att veta då.
För ibland anser jag att vissa saker sker helt i otid. Att man liksom inte får vara 100% asglad, för det kommer något emellan. Fast man är ju precis asglad ändå. Förstår ni? Jag förstår inte riktigt själv - men ändå.
Skitsamma, det som sker det sker.

Snart helg! Jag har varit utan min man i snart 2 veckor, vilket känns tomt. Men på fredag blir det Gaslight Anthem på Brewhouse, lördag - Frenzy på Henkan, söndag är det bästa hänget och kanske lite ut och käka och ha det gott. Måndag ska jag se till att träffa bästa Jeppe och sedan laga mat och umgås med gubben för att sedan åka hem till vardagen igen.

Det är ingen som har en lägenhet i Gbg över? Bara sådär...
Jag behöver flytta, så är det.
Tillsvidare så lyssnar jag på bra musik, funderar lite mer och dricker kaffe innan man ska bege sig till jobbet.

//Maalinen - ödets ironi?!