alltvigorgarathelvete

vad är det som får folk att vilja bryta på utländska? jag förstår inte det. nu klagar jag inte på invandrare som kommit till sverige, utan det jag halvt som halvt klagar på att svenska människor som är födda i sverige som bryter. jag menar, killar och tjejer som heter låt säga anders andersson som går runt och säger "jag svär på min mamma, jag ska kn***a din mamma, jag svär på gud, yo, walla osv" det är inte ok.
det är konstigt och ja, lite tragiskt.

varför vill man eftersträva att låta så? är det så att det är jag som inte förstår? är detta coolt/respektingivande/allmänbildat?

jag kommer ihåg är jag var ung (tror det var ungefär samtidigt som elden uppfanns) då i alla fall var filmen "blood in blood out" väldigt populär bland mina killkompisar. de kollade på filmen om och om igen (lite som jag gör med twilight) efter att ha sett filmen flera gånger så började mina svenska killkompisar att prata som de gjorde i filmen. i början tyckte jag och många med mig att det var lite roligt eftersom de sa direkta repliker från filmen men det slutade inte där. nej nej, efter ett tag så började samtliga killar att bryta på utlänska på heltid. och många med dem.

för mig, som är första generations invandrare var och är detta mycke märkligt. under min uppväxt bodde jag och min mamma en tid i ett väldigt invandrartätt område. det är ju så, man (staten) har en tendens att placera ut/in invandrare i samma områden. nu är detta inte så utmärkande i just vår stad men det finns statsdelar både i sverige och annars i världen där man kan leva hela sitt liv utan att faktiskt lära sig språket som faktiskt talas i det landet. men oj, nu kommer jag ur kurs. det var egentligen inte det jag skulle prata om. men det finns massa och säga om detta med så det får nog bli ett ämne detta med någon gång.


som jag sa, att vara svensk och bryta är för mig konstigt. för att vara invandrare är inte alltid lätt. om du har ett invandrarnamn så är risken stor att du inte får ett jobb du söker trots att du mycket väl borde få det. och så är det, det finns ingen som kan säga att det inte är så. jag är ett levande exempel och det är även min mamma och många många med oss. jag har inte alltid haft namnet rebecca men har märkt en väldig skilland på bemötande efter att jag bytte. tragiskt men sant. sen är det naturligtvis så att det blivit bättre det säger jag inget om men bra och bäst är det inte.


varför vill (och nu vill jag verkligen skriva svennebanan men vågar faktiskt inte det eftersom jag inte är svensk själv... lite som att man inte säger blatte om man inte är blatte osv) varför vill dessa killar bryta? är det så att det är coolt? att det är lite respektingivande? lite "bad boy" över det hela? nej, jag tycker inte det.


under detta inlägg har jag utgått från mig själv som invandre. jag ser mig i det dagliga livet som svensk. eller ja, jag tänker inte alls på det. det är som att jag i mitt dagliga liv inte brukar reflektera allt för ofta att jag är brunett/tjej/osv. det är ju inte sånt man tänker på. men då jag faktiskt tänker på det är när jag hör folk som är svenska bryta. jag säger sällan något för jag blir lite ställd och ja, det är ju inte min plats att påpeka hur folk pratar. men jag kan inte annat än att ibland tycka att det är lite repektlöst. lite som att man hånar dem som inte kan språket så bra. sen så förstår ju även jag att det inte är menat så men jag kan inte hjälpa att ja reagerar så.

det är lite som att säga "de jävla blattarna! men inte du beccasur för du är ju som en svensk" är det verkligen menat något bra? ska jag verkligen inte reagera på en sån kommentar? vad är skilladen? egentligen.

beccasur - svensk? blatte? spelar det någon roll?